Länge sen! Jag har haft så bråttom med mina bebisar att jag har helt enkelt inte hunnit skriva. Nu är dom så pass stora att ja kan lämna dom en stund.
Alla sex har precis öppnat ögonen, alla övar på att sitta och stå och i natt hörde Matte hur någon pikuliten skällde i valplådan! Annars låter de mest som små fåglar, tycker hon.


När de föddes, vägde de två minsta 121 och 126 g och den största pojken 203 g.
Idag vägde den minsta, Chili,  475 g och den största, Coriander, 727 g. Jo, ni ser, Matte har gett namn till en del av valparna! Men två är hon ännu lite osäker på, så det är lite hemligt...

Alla småttingar är ju så tusans söta, man kan inte säga annat. Nu när de har öppnat ögonen och kryper annars också omkring lite mera, är det helt omöjligt att motstå dom. Det kan inte Brando heller, han vill hela tiden komma och hälsa på sina barn. Jag tycker inget vidare om det. Ibland låter jag honom titta och till och med snusa på dom lite, men oftast får han lov att gå.

Matte har börjat förstå hurdant liv det kommer att vara i det här huset om ett par veckor, då valparna kan röra på sig mera.
Några av mina valpar har redan blivit reserverade. Men ett par finns kvar. Så Matte vill passa på och hälsa till några som har frågat - att ännu går det, men snart har alla fått egna hem. Så raska på!